﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 474
Titel Ordlista
Titel.kortform Ordlista
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår
Utgåvenr
Ställe
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Sveriges riksbank
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad

svTE aktieindex
svDF index som visar den genomsnittliga kursutvecklingen
svAN Kursnivån varje dag anges i relation till kursnivån en viss basdag.

svTE Allmänna rådet
svFK Samrådsorgan inom Europeiska centralbanken som består av alla EU:s centralbankschefer (även de som inte deltar i valutaunionen) och ECB:s ordförande och vice ordförande.

svTE amortering
svUPTE rak amortering
svDF avbetalning på skuld
svAN Vid rak amortering är avbetalningen lika varje gång. Annuitet innebär att summan av ränta och amortering är konstant. I samma mån som räntedelen minskar ökar således amorteringsdelen.

svTE andrahandsmarknad
svDF sekundärmarknad för kortare eller längre placering av penningmarknads- eller kapitalmarknadsinstrument
svAN All handel som ej är introduktion eller nyemission.

svTE annuitet
svDF amortering jämte ränta; summan av ränta och amortering är konstant; i samma mån som räntedelen minskar ökar således amorteringsdelen

svTE annuitetslån
svDF amorteringslån där annuiteten är densamma vid varje avbetalningstillfälle
svAN I början av återbetalningstiden dominerar räntan, i slutet amorteringen.

svTE appreciering
svRETE depreciering
svFK Då en valutas värde stiger i förhållande till andra valutors under ett system med rörlig växelkurs. 
svAN Motsats: depreciering.

svTE avista
svFK Vid uppvisandet. Avista-kurs tillämpas vid köp eller försäljning av utländsk valuta för omedelbar leverans.

svTE avkastning
svDF skillnaden mellan insatsen och placeringens värde när pengarna betalas tillbaka
svAN Den årliga avkastningen på ett värdepapper som behålls till förfall är detsamma som den avtalade räntan. Ofta anges avkastningen i procent av insatsen per år.

svTE avkastningskurva
svSYTE yieldkurva
svDF grafisk framställning av beräknad effektiv avkastning på jämförbara värdepapper med olika löptider
svAN Beskriver förhållandet mellan ränta och återstående löptid vid en viss tidpunkt.

svTE avveckling
svDF den slutliga regleringen av ett skuldförhållande, det vill säga då pengar eller värdepapper överförs från en part till en annan
svAN I RIX sker avvecklingen genom överföring av medel mellan två deltagares konton.

svTE Bank for International Settlements
svSYTE BIS
svDF internationell centralbank med säte i Basel och med centralbanker, bl.a. Riksbanken, som delägare
svAN Internationella regleringsbanken fungerar bl.a. som en centralbankernas bank med inlåning från och kortfristig utlåning till dessa. Kallas ibland ”centralbankernas bank” och fungerar som bank för och ett samarbetsorgan mellan centralbankerna i 55 länder.

svTE balansräkning
svDF sammanställning av (ett företags) tillgångar, skulder och eget kapital

svTE bank
svDF företag som fått regeringens tillstånd (oktroj) att bedriva bankrörelse, vilket ger rätt att ta emot inlåning på konto från allmänheten, delta i riksbanksclearingen, låna i Riksbanken utan säkerhet och placera pengar på räntebärande konto i Riksbanken
svAN Banker indelas i bankaktiebolag, sparbanker och föreningsbanker, vilkas verksamhet regleras i skilda lagar.

svTE bankcertifikat
svDF av bank utgivet skuldebrev, utställt på innehavaren och med en löptid på högst ett år

svTE betalningsbalans
svDF statistisk redovisning av ett lands ekonomiska transaktioner med omvärlden

svTE betalningssystem
svDF system, rutiner och regelverk som behövs för att genomföra betalningar

svTE BNP
svSYTE bruttonationalprodukt
svDF värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år

svTE bostadsobligation
svDF obligation utgiven av bostadsinstitut

svTE budgetproposition
svDF regeringens förslag till statsbudget för det kommande budgetåret

svTE bytesbalans
svDF del av betalningsbalansen
svAN I bytesbalansen redovisas transaktioner med utlandet vad avser varor och tjänster, löner, avkastning på kapital samt löpande transfereringar.

svTE centralbank
svDF institution som har monopol på att ge ut sedlar och mynt i ett visst område och som fått i uppdrag att sköta penningpolitiken i det området
svAN Riksbanken är Sveriges centralbank.

svTE certifikat
svDF instrument för kortfristig upplåning på penningmarknaden

svTE clearing
svDF betalningsutjämning, kvittning av ömsesidiga fordringar dels mellan stater på grund av handelsavtal, dels mellan banker

svTE crosskurs
svDF de växelkurser där ingen av valutorna är US-dollar
svAN Det är en växelkurs som räknats fram från två växelkurser på en tredje valuta, den ena för basvalutan och den andra för prisvalutan.

svTE dagslåneränta
svDF ränta på bankers eller finansinstituts lån i Riksbanken eller hos varandra

svTE dealer
svDF handlare på valuta- och penningmarknaderna eller på fondbörs

svTE deflation
svDF sänkning av den allmänna prisnivån (= stegring av penningvärdet)
svAN Motsats: inflation.

svTE deposits
svSYTE depositmarknad
svDF lånemarknad utan underliggande papper med tidsbunden inlåning, där högsta tidsgränsen är ett år
svAN Depositmarknaden är framför allt en del av handeln mellan bankerna.

svTE depreciering
svRETE appreciering
svFK Då valutans värde sjunker i förhållande till enskilda andra valutor. Ett system med rörlig växelkurs. 
svAN Motsats: appreciering.

svTE derivatinstrument
svDF finansiellt instrument vars pris är beroende av ett annat slags värdepapper
svAN Ett syfte med derivatinstrument är att hantera kurs- och ränterisker. De vanligaste derivatinstrumenten är optioner, terminer och swappar.

svTE devalvering
svFK Centralbanken skriver ned värdet på valutan. Ett system med fast växelkurs.

svTE devalveringscykel
svDF process då hög inflation tvingar fram upprepade devalveringar och snabbt urholkar dem igen

svTE dirty floating
svFK När kurserna inte flyter helt fritt brukar man kalla dem halvflytande, eller dirty floating. Ett system med rörlig växelkurs, men där centralbanken ändå i praktiken inte låter kursen flyta hur som helst utan bara inom vissa gränser.

svTE diskontera
svDF räkna ut ett likvidbelopp så att mellanskillnaden mellan likvidbeloppet och det nominella beloppet motsvarar räntan på placeringen

svTE dröjsmålsränta
svDF ränta som en gäldenär måste erlägga om han inte betalar en fordran i tid
svAN Enligt räntelagen utgår dröjsmålsräntan med Riksbankens referensränta plus åtta procentenheter. Dröjsmålsräntan styrs av Räntelagen som är en dispositiv lag, vilket innebär att parterna kan avtala bort lagen till förmån för ett eget avtal. Finns i Svensk författningssamling (SFS).

svTE duration
svDF mått på hur värdet av en värdepappersportfölj förändras vid ränteförändringar

svTE ECB
svSYTE Europeiska centralbanken
svFK ECB är gemensam centralbank för de tretton EU-länder som infört euron som valuta. ECB ligger i Frankfurt.

svTE ECBS
svSYTE Europeiska centralbankssystemet
svFK Sammanfattande benämning på ECB och de nationella centralbankerna i EU-länderna.

svTE effektiv ränta
svDF den årliga procentuella avkastningen på ett värdepapper med fast nominell ränta, då man tar hänsyn till inköpspriset och den kapitalvinst eller kapitalförlust som kan uppstå om man löser in värdepapperet i förtid
svAN Motsats: enkel ränta.

svTE effektiv årsränta
svDF den effektiva räntan uppräknad på årsbasis
svAN Tar hänsyn till frekvensen av ränteutbetalningar.
svEX Exempel: om en investering på 100 kronor har en avkastning på tre kronor var tredje månad och dessa tre kronor kan återinvesteras till samma ränta motsvarar detta en effektiv årsränta på 12,55 procent.

svTE nominella effektiva växelkurser
svDF vägt genomsnitt av ett antal bilaterala växelkurser
svAN De mäter alltså konkurrenskraft när det gäller priser och kostnader.

svTE reala effektiva växelkurser
svDF nominella växelkurser deflaterade med ett vägt genomsnitt av utländska priser och kostnader i förhållande till inhemska
svAN De mäter alltså konkurrenskraft när det gäller priser och kostnader.

svTE EFK
svSYTE EU:s ekonomiska och finansiella kommittén
svFK Ger råd till Ekofin-rådet inom EU i ekonomisk-politiska och finansiella frågor.

svTE efterfrågan
svDF att det finns någon som vill köpa varor eller tjänster till ett visst pris

svTE ekonometri
svDF gren av nationalekonomin som med matematisk-statistiska metoder söker kvantitativt precisera samband mellan olika faktorer i ekonomin

svTE emission
svDF utgivning av nya statspapper till försäljning

svTE EMU
svSYTE ekonomiska och monetära unionen
svFK Samarbete inom EU som syftar till att införa euron som gemensam valuta. Besluten om penningpolitiken övergår då från de nationella centralbankerna till ECB-rådet. Hittills har tretton av EU-länderna infört euron som valuta.

svTE enkel ränta
svRETE effektiv ränta
svDF ränta under en viss period, som inte tar hänsyn till någon ”ränta på ränta”-effekt
svEX Exempel: om en investering på 100 kronor ger tre kronor efter tre månader, blir den enkla räntan tre procent.
svAN Motsats: effektiv ränta.

svTE enkel årsränta
svDF enkel ränta uppräknad på årsbasis
svEX Exempel: en enkel ränta på tre procent motsvarar en enkel årsränta på 12 procent.

svTE ERM2
svDF växelkurssamarbete mellan euroområdet och de EU-länder som inte deltar i valutaunionen
svAN ERM2 baseras på en fast, men justerbar centralkurs gentemot euron och ett band, ±15 procent, inom vilket valutakursen kan variera. Det går även att avtala om en mindre variationsbredd. Centralkursen bestäms av finansministrarna och centralbankscheferna i de berörda länderna. Mera detaljerade regler för hur växelkurssamarbetet ska fungera finns i ett särskilt avtal mellan centralbankerna i EU-länderna.

svTE euro
svBT &#x20AC;
svDF den gemensamma valuta som introducerades den 1 januari 1999
svAN Den grafiska symbolen för euron, &#x20AC;, bygger på den grekiska bokstaven epsilon och syftar på den första bokstaven i ordet ”Europa”. Den officiella valutakoden för euron är EUR.

svTE eurosystemet
svFK beteckning för ECB och de nationella centralbankerna i de tretton EU-länder som infört euron som valuta

svTE fast växelkurs
svDF system där växelkursen hålls fast vid en viss nivå mot en eller flera valutor
svAN Centralbanken försvarar denna kurs genom att köpa eller sälja utländsk valuta, alternativt höja eller sänka styrräntan för att på så sätt påverka efterfrågan på den egna valutan.

svTE finansiell balans
svDF del av betalningsbalansen
svAN Här redovisas transaktioner med utlandet vad avser finansiella tillgångar och skulder. Direkta investeringar, portföljplaceringar, lån m.m. ingår här. Även Riksbankens valutareserv redovisas i den finansiella balansen.

svTE Finansinspektionen
svDF statlig myndighet med uppgift att övervaka bankernas, kreditmarknadsbolagens, fondkommissionärernas, fondbörsens och försäkringsbolagens verksamhet

svTE finanspolitik
svDF de förändringar i statens inkomster och utgifter som via statsbudgeten vidtas i syfte att påverka samhällsekonomin

svTE finansutskottet
svDF riksdagsutskott som bereder ärenden om allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken

svTE fixing
svDF pris som fastställs (fixeras) vid en viss tidpunkt
svAN Fixing sker vanligtvis officiellt.

svTE fluktuera
svFK växla, variera

svTE flytande växelkurs
svSYTE rörlig växelkurs
svFK Värdet på valutan bestäms av marknaden, av utbud och efterfrågan på svenska kronor.

svTE FRA
svSYTE forward rate agreement
svDF avtal om att en viss räntesats ska gälla under en bestämd tidsperiod

svTE FRN
svSYTE floating rate notes
svDF form av skuldebrev, ofta i form av förlagslån med en räntejusteringsklausul
svAN Räntan justeras i förhållande till exempelvis STIBOR med korta intervaller, vanligen 3 eller 6 månader. Eventuell marginal i förhållande till STIBOR är fast under lånets löptid.

svTE futures
svDF köp och försäljning av råvaror, värdepapper eller valutor där pris, ränta eller kurs avtalas vid ett tillfälle och leverans och betalning sker vid en framtida tidpunkt

svTE guldmyntfot
svDF system för fasta växelkurser som baserades på guldet som värdemätare
svAN Sverige var med i Guldmyntfot systemet 1924--1931.

svTE G10
svSYTE Tiogruppen
svDF sammanslutning av industriländer, elva stycken, för samarbete kring internationella finansiella frågor och möjlighet att stödja IMF:s låneresurser
svAN Sverige ingår i G10. Samarbetet involverar i olika former finansdepartement, tillsynsmyndigheter och centralbanker. Ett antal G10-kommittéer har sekretariat i BIS och arbetar med att utveckla standarder för finansiell verksamhet som kan stärka den internationella finansiella stabiliteten.
enTE Group of Ten

svTE handelsbalans
svDF värdet av ett lands export och import av varor under ett år eller en månad
svAN Handelsbalansen är en del av bytesbalansen.

svTE hausse
svDF börstendens som utmärks av kraftigt stigande betalkurser, oftast under stor omsättning
svAN Motsats: baisse.

svTE högkonjunktur
svDF den ena fasen i en konjunkturcykel, i regel präglad av hög sysselsättning, stor investeringsaktivitet och stigande priser
svRETE lågkonjunktur
svAN Motsats: lågkonjunktur eller recession.

svTE IMF
svSYTE Internationella valutafonden
svFK Internationella valutafonden bildades 1944 för att främja handel och tillväxt genom att verka för ekonomisk, monetär och finansiell stabilitet. IMF har idag 184 medlemsländer, och Riksbanken är kontaktorgan för IMF i Sverige.
enTE International Monetary Fund

svTE inflation
svDF allmänna prishöjningar som innebär att penningvärdet faller
svAN Motsatsen är deflation. Olika inflationsmått: konsumentprisindex (KPI); genomsnittlig prisutveckling för den privata konsumtionen.

svTE underliggande inflation
svDF mått på den konjunkturrelaterade inflationen
svAN Riksbanken använder vanligen UND1X som mått på den underliggande inflationen. UND1X beräknas som utvecklingen av KPI exklusive påverkan från hushållens räntekostnader för egnahem och direkta effekter av ändrade indirekta skatter och subventioner.

svTE inhemsk underliggande inflation
svSYTE UNDINHX
svDF KPI exklusive importprisförändringar, ändrade räntekostnader och direkta effekter av ändrade indirekta skatter och subventioner

svTE harmoniserat konsumentprisindex
svSYTE HIKP
svDF KPI exklusive räntekostnader för egnahem, bostadsrättsavgift, lotteri, tips och toto med mera
svAN HIKP innehåller även vissa kostnader som för närvarande inte ingår i KPI till exempel barnomsorgsavgifter.

svTE inlåningsränta
svDF ränta bankerna får när de sätter in pengar på konto i Riksbanken under en dag

svTE interbankmarknaden
svDF bankernas interna marknad med valutor och räntebärande papper

svTE intervenera
svFK När centralbanken (Riksbanken) köper eller säljer svenska kronor på den öppna marknaden i syfte att påverka den egna växelkursen.

svTE kapitalmarknaden
svDF den del av kreditmarknaden som omfattar utbud och efterfrågan på långfristiga krediter (den långa marknaden)
svAN Hit kan också aktiemarknaden räknas.

svTE kassakrav
svFK Riksbankens kassakrav idag är = 0. Införs kassakrav igen betyder det att bankerna måste ha en viss andel av sin inlåning tillgänglig som betalningsreserv, antingen i kassa eller på särskilt konto i Riksbanken.

svTE konjunktur
svDF den rådande (ekonomiska) tendensen; marknadsläge

svTE Konjunkturinstitutet
svSYTE KI
svDF statligt organ med huvudsaklig uppgift att följa, analysera och informera om konjunkturutvecklingen inom och utom landet

svTE konsumentprisindex
svSYTE KPI
svDF officiellt prisindex som fastställs månadsvis av Statistiska centralbyrån för prisutvecklingen av privat konsumtion
svAN Utvecklingen av KPI ligger till grund för Riksbankens definition av målet prisstabilitet.

svTE konvergenskriterier
svDF ett antal ekonomiska och legala villkor som måste uppfyllas av EU-länderna innan dessa kan bli en del av euroområdet och delta i valutaunionen
svAN De ekonomiska villkoren avser låg inflation, sunda offentliga finanser, stabila växelkurser samt låga räntor. Den nationella lagstiftningen måste också vara förenlig med bestämmelserna i fördraget och ECBS-stadgan om den gemensamma valutan.

svTE kort ränta
svDF ränta på lån med kortare löptid än ett år

svTE kreditmarknad
svDF marknaden för lånat kapital för långa och korta lån
svAN Ett samlingsbegrepp för obligations- och penningmarknaden.

svTE kreditrisk
svDF den risk en långivare löper, att låntagaren går i konkurs eller inte kan återbetala lånet

svTE kupongobligation
svDF obligation med årlig ränteutbetalning

svTE kupongränta
svDF fast ränta på ett statspapper eller riksgäldsspar med betalning vid bestämda tidpunkter, normalt en gång per år

svTE kursrisk
svSYTE ränterisk
svDF risken för att värdet på statspapper sjunker till följd av att marknadsräntorna stiger

svTE lagligt betalningsmedel
svDF betalningsmedel som allmänheten, företag m. fl. i ett land enligt lag är skyldiga att ta emot som betalning för varor och tjänster
svAN I Sverige är svenska giltiga mynt och sedlar lagliga betalningsmedel.

svTE LIBOR
svDF den ränta som bankerna tar för att låna ut till andra banker
svAN Används som norm i Europa.
enTE London Inter Bank Offered Rate

svTE likvidbelopptid
svDF det belopp som betalas vid köp av statspapper

svTE likviddagtid
svDF den dag då likvidbeloppet betalas

svTE lågkonjunktur
svDF den ena fasen i en konjunkturcykel, i regel präglad av arbetslöshet, låg ekonomisk aktivitet och låg inflation

svTE lång ränta
svDF ränta på lån med längre löptid än ett år

svTE löptid
svDF tiden som återstår till dagen då lånet återbetalas

svTE marginalräntan
svFK Marginalräntan var Riksbankens styrränta från december 1985 fram till och med maj 1994. Juni 1994 ersattes marginalräntan av reporäntan, in- och utlåningsräntan. Marginalräntan bestämdes av det trappsteg i räntetrappan som Riksbanken på daglig basis tillämpade. Marginalräntan var därmed en ränta till vilken bankerna på marginalen lånade eller placerade i Riksbanken.

svTE marknadsgarant
svSYTE market maker
svDF den som åtagit sig att fortlöpande notera köp- och säljkurser på visst/vissa värdepapper och därmed hålla en marknad

svTE marknad
svDF utbud och efterfrågan på en viss vara eller tjänst (eller inom ett visst område)

svTE marknadsoperationer
GR pl.
svDF centralbanks köp och försäljning av värdepapper på den öppna marknaden i syfte att påverka penningmängden och därmed efterfrågan på varor och tjänster i samhället

svTE marknadspris
svDF det pris som uppstår genom fritt samspel mellan utbud och efterfrågan på en marknad

svTE marknadsränta
svDF marknadspris på kredit

svTE marknadsränteskuld
svDF den ränta som aktörerna på obligations- och penningmarknaden är beredda att betala för statspapper

svTE marknadsvärde
HONR 1
svDF uppskattat försäljningsvärde

svTE marknadsvärde
HONR 2
svDF högsta gräns för hur mycket man värderar obligationsportföljen till i redovisningen

svTE marknadsvärderad skuld
svDF skuldens värde med hänsyn till förändring i valutakurser och räntor, alltså det pris skulden har på andrahandsmarknaden idag

svTE mittkurs
svDF valutakurs som bestäms under valutahandeln (i Sverige kl. 9.30)
svAN Både avista- och terminskurser köp och sälj bestäms med utgångspunkt från mittkursen.

svTE motpart
svDF den andra parten i en finansiell transaktion (till exempel varje part som gör transaktioner med en centralbank)

svTE nollkupongobligation
svDF obligation utan årliga räntebetalningar
svAN Placeraren får hela avkastningen på förfallodagen.

svTE nominell ränta
svFK Placering till nominell fast ränta ger vid löptidens slut ett förutbestämt belopp i kronor. Den nominella räntan består dels av den reala räntan och dels av en inflationskomponent. Räntan uttrycks i procent av det nominella beloppet.

svTE nominellt belopp
svDF det fasta belopp som placeraren får på förfallodagen

svTE nominell statsobligation
svDF värdepapper som representerar en fordran på staten och ges ut av Riksgäldskontoret
svAN Löptiden kan vara upp till tolv år.

svTE obligationsmarknad
svDF marknaden för värdepapper med löptider längre än ett år
svAN Nominella och reala statsobligationer handlas på obligationsmarknaden.

svTE option
svDF rättighet för en köpare att göra en transaktion med en säljare till villkor som köpare och säljare har kommit överens om i förväg

svTE penningmarknad
svDF marknad bestående av banker och andra finansinstitut som tar emot kortfristig inlåning och ger kortfristig utlåning, från en dag upp till ett år

svTE penningpolitik
svDF Riksbankens agerande för att påverka räntenivån och indirekt penningvärdet

svTE penningpolitisk repa
svFK Penningpolitisk repa innebär att Riksbanken tillför pengar till banksystemet genom att köpa värdepapper av bankerna och samtidigt avtala om att värdepapperet säljs tillbaka till bankerna efter en vecka (bland marknadsaktörer kallas detta för en omvänd repa). Riksbanken får då tillbaka pengarna och värdepapperet återgår till den ursprungliga ägaren. 

svTE premieobligation
svDF sparform där den sammanlagda avkastningen lottas ut som vinster
svAN Riksgäldskontoret ger vanligtvis ut premieobligationer två till tre gånger per år.

svTE primary dealer
svDF Riksbankens motparter på penning- och valutamarknaden

svTE primärmarknad
svDF marknaden där obligationer ges ut (emitteras)

svTE prisbasbelopp
svDF av regeringen årligen fastställt belopp som ligger till grund för uträkningen av allmän pension/ålderspension m.m. 

svTE prisstabilitet
svDF fast penningvärde
svAN Enligt Riksbankens definition innebär prisstabilitet att inflationen, mätt med konsumentprisindex, begränsas till 2 procent ±1 procentenhet.

svTE real avkastning
svFK Den reala avkastningen motsvarar den nominella räntan minus inflationen (köpkraftsförsämringen).

svTE reallön
svDF nominell lön rensad från inflation ”verklig lön”

svTE realobligation
svDF statsobligation som utöver en fast real ränta ger en ersättning för inflationen under statspapperets löptid
svAN Det innebär att eventuell inflation inte kan urholka penningvärdet under placeringen.

svTE realränta
svDF nominell ränta rensad från inflation ”verklig ränta”

svTE referensränta
svSYTE Riksbankens referensränta
svDF ränta som fastställs halvårsvis av Riksbanken och som motsvaras av Riksbankens reporänta vid utgången av föregående halvår avrundat, om så behövs, till närmast högre halva procent

svTE repa
svRETE penningpolitisk repa
svFK transaktion där Riksbanken lånar ut pengar till bankerna genom så kallade penningpolitiska repor. Riksbanken genomför vanligtvis repor varje vecka.
enTE repurchase agreement
RIFR Termposten omarbetad. Behöver diskuteras tillsammans med penningspolitisk repa. Riksbankens termpost såg så här ut:  Repa
   Från engelskans repurchase agreement. En transaktion där Riksbanken lånar ut pengar till bankerna genom så kallade penningpolitiska repor. En penningpolitisk repa innebär att Riksbanken tillför pengar till banksystemet genom att köpa värdepapper av bankerna och samtidigt avtala om att värdepapperet säljs tillbaka till bankerna efter en vecka (bland marknadsaktörer kallas detta för en omvänd repa). Riksbanken får då tillbaka pengarna och värdepapperet återgår till den ursprungliga ägaren. Riksbanken genomför vanligtvis repor varje vecka.

svTE reporäntan
svDF den ränta bankerna får betala när de lånar pengar i Riksbanken via Riksbankens repotransaktioner

svTE revalvering
svDF uppskrivning av valutans värde

svTE Riksbankens direktion
svFK Leder Riksbanken och fattar de penningpolitiska besluten.

svTE Riksbanksfullmäktige
svFK Valda av Riksdagen att representera sina partier. har en kontrollerande funktion över Riksbankens verksamhet och utser ledamöter till Riksbankens direktion.

svTE riksbankslagen
svDF lag där Riksbankens arbetsuppgifter har fastställts

svTE RIX
svDF Riksbankens system för avveckling av stora interbankbetalningar
svAN Avvecklar betalningar i kronor (K-RIX) enligt principen bruttoavveckling i realtid.

svTE ränta
svDF pris på lånade pengar vanligen uttryckt i procent

svTE räntebindningstid
svDF den period under vilken räntan på ett lån är bunden
svAN För statsskuldväxlar och de flesta statsobligationer är räntebindningstiden lika med lånens resterande löptid.

svTE räntekorridor
svFK Riksbankens räntestyrningssystem är ett system med 3 nyckelräntor: inlåningsränta, utlåningsränta samt reporänta. De två första bildar en räntekorridor som rymmer den tredje. Reporäntan är riksbankens viktigaste signalerings- och styrränta. Med denna anger Riksbanken sina intentioner för dagslåneräntan en vecka framåt.

svTE räntemarginal
svDF i regel skillnaden mellan genomsnittlig utlåningsränta och genomsnittlig inlåningsränta i en bank

svTE räntepunkt
svDF en hundradels procent
svAN 50 punkter är 0,5 procentenheter.

svTE ränteswap
BNGR -swappar
svDF metod att byta ränteflöden (rörliga mot fasta räntor och tvärt om) för att anpassa räntebetalningar

svTE rörlig ränta
svFK Den rörliga räntan varierar beroende på det allmänna ränteläget.

svTE rörlig växelkurs
svDF värdet på valutan bestäms av marknaden, av utbud och efterfrågan på svenska kronor

svTE SAX
svSYTE Stockholm Automated Exchange
svDF Stockholmsbörsens datoriserade automatiska handelssystem för aktier, via satellitkommunikation tillgängligt för allmänheten

svTE SDR
svSYTE särskilda dragningsrätter
GR pl.
svDF internationell reservtillgång som tillskapats av IMF för tilldelning till medlemsländerna. 
svAN Värdet på SDR beräknas som en korg av dollar, euro, yen och pund. Införda 1970 av Internationella valutafonden (IMF) som reservvaluta för medlemsländerna och kontoenhet med ett fast motvärde av 0,888671 gram guld.
enTE special drawing rights
GR pl.

svTE seignorage
svDF de inkomster som en centralbank gör på sin sedel- och mynt utgivning
svAN Inkomsterna kommer av avkastningen på de värdepapper som centralbanken köper för pengarna.

svTE settlement date
svDF den andra arbetsdagen efter affärsdagen

svTE skuldebrev
svDF ensidig, fristående och skriftlig utfästelse att betala ett belopp

svTE SOX
svDF stockholmsbörsens elektroniska handelsplats för obligationer
svAN Obligationer som handlas på SOX är i huvudsak riktade mot mindre och medelstora placerare.

svTE spread
HONR 1
svSYTE spridning
HONR 1
svSA på valuta- och värdepappersmarknaderna
svDF skillnaden mellan en mäklares köp- och säljkurser

svTE spread
HONR 2
svSYTE spridning
HONR 2
svFK På värdepappersmarknaden mäts spreaden i räntepunkter.

svTE stabiliseringspolitik
svDF statliga åtgärder som syftar till att påverka konjunkturförloppet

svTE stagflation
svDF konjunkturläge som kännetecknas av låg tillväxt, stor arbetslöshet och hög inflation

svTE standardobligationer
GR pl.
svFK Riksgäldskontoret väljer ut några av de viktigaste obligationerna, de mest omsatta obligationerna med den bästa prisbilden. De flesta banker och fondkommissionärer som är återförsäljare av statens papper garanterar att alltid hålla bindande köp- och säljkurser på dessa lån.
enTE benchmark bonds
GR pl.

svTE Statistiska centralbyrån
svSYTE SCB
svDF central förvaltningsmyndighet för den statliga statistikproduktionen

svTE statsobligation
svDF samlingsbegrepp för de obligationer som Riksgäldskontoret ger ut
svAN Begreppet innefattar både reala och nominella obligationer.

svTE statspapper
svDF beteckning på värdepapper som Riksgäldskontoret har gett ut för statens räkning
svAN Statspapper kan både vara statsobligationer och statsskuldväxlar.

svTE statsskuld
svDF summan av statens skulder till personer och företag i Sverige och i utlandet

svTE statsskuldväxel
svDF löpande skuldebrev som Riksgäldskontoret ger ut
svAN Löptiden är normalt upp till ett år.

svTE STIBOR
svSYTE Stockholm interbank offered rates
svDF de räntor som bankerna betalar när de ska låna av varandra på andra löptider än över natten

svTE styrräntor
svDF de räntor som Riksbanken bestämmer för in- och utlåning till banksystemet

svTE stödköp
svDF intressenters köp av värdepapper, valutor etc. för att hindra kurserna att sjunka
svRETE intervenera

svTE swap
svDF avtal mellan två parter om en utväxling eller ett byte av räntebetalningar under en given löptid, t.ex. byte av fast ränta mot rörlig ränta
RIFR BNGR?

svTE swaption
svDF option att få teckna en ränte- eller valutaswap
svRETE ränteswap

svTE SWIFT
svSYTE Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunication
svDF bolag med säte i Bryssel med ca 1500 banker som delägare
svAN SWIFT driver ett datorbaserat system för internationell betalningsförmedling via teleförbindelser vilket innebär stor snabbhet och hög säkerhet.

svTE Target
svDF gemensamt betalningssystem inom EU till vilket medlemsländernas nationella betalningssystem för eurobetalningar är kopplade
svAN Det kopplar samman EU-centralbanker och cirka 5 000 kommersiella banker.

svTE termin
svDF köp där köpekontraktet anger en viss tidpunkt i framtiden (till exempel efter tre eller sex månader) då terminen ska levereras och det pris som då ska betalas

svTE tillgångspriser
GR pl.
svDF prisutvecklingen på i huvudsak aktier och fastigheter

svTE tillväxt
svDF ökning av BNP över tiden
svRETE BNP

svTE transmissionsmekanism
svDF process som beskriver hur en centralbanks åtgärder påverkar ekonomin och prisnivå

svTE utlåningsränta
svDF ränta bankerna får betala när de lånar pengar av Riksbanken under en dag

svTE valutaflöde
svDF in- eller utflöde ur Riksbankens valutareserv
svAN Valutamarknad, marknad för handel med valutor.

svTE valutaintervention
svFK När en centralbank köper eller säljer valuta på valutamarknaden i syfte att påverka den egna växelkursen.

svTE valutakurs
svSYTE växelkurs
svDF valutas pris uttryckt i enheter av en annan valuta

svTE valutapolitik
svDF centralbanks agerande för att påverka den egna valutans växelkurs mot andra valutor

svTE valutareserv
svDF centralbanks innehav av utländsk valuta för att vid behov intervenera och påverka den egna valutans värde i förhållande till andra valutor

svTE valutering
svDF fysisk transaktion där kontanter tas emot eller lämnas ut från Riksbankens kontantlager till en bank eller Svensk kassaservice
svAN Insättning eller uttag görs därmed på bankens konto i Riksbanken och ränteberäkningen för den aktuella banken ändras.

svTE VaR
svSYTE Value at Risk
svDF mått på den uppskattade marknadsrisken i en värdepappersportfölj, baserat på historiska samband och variationer i marknadsvärdet för olika tillgångar i portföljen

svTE volatilitet
svDF mått på hur värdet på ett instrument fluktuerar (växlar, varierar)

svTE vp-konto
svSYTE värdepapperskonto
svAN Det behövs för att äga alla typer av värdepapper, däribland statspapper. Du kan öppna vp-konto hos en bank eller fondkommissionär och det är gratis.

svTE Världsbanken
svDF vedertagen benämning på Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (International Bank for Reconstruction and Development) ansluten till Internationella valutafonden med säte i Washington och samma medlemmar som denna
svAN Världsbanken har till syfte att medverka till medlemsstaternas ekonomiska utveckling genom att ge lån på förmånliga villkor till investeringar för produktiva ändamål. Verksamheten finansieras genom insatskapital från medlemmarna och upplåning på internationella kapitalmarknader. Världsbanken samarbetar med Internationella utvecklingsfonden och Internationella finansieringsbolaget; de tre brukar benämnas Världsbanksgruppen.
enTE International Bank for Reconstruction and Development

svTE växelkurs
svDF priset på en valuta uttryckt i en annan valuta

svTE yieldkurva
svSYTE avkastningskurva
svDF grafisk framställning av beräknad effektiv avkastning på jämförbara värdepapper med olika löptider
svAN Beskriver förhållandet mellan ränta och återstående löptid vid en viss tidpunkt.

svTE öppen marknadsoperation
svAN Riksbanken köper eller säljer värdepapper på marknaden.
